Begravningsakt
Begravningsakt
Vårt behov av att få ta avsked när någon i vår närhet dör är förmodligen ett av de starkaste mänskliga behoven som finns. Människor som vi har hållit av och levt nära får inte bara försvinna! Begravningsakten blir det tillfälle då vi får ta vårt sista farväl.
En begravningsakt kan utformas på en mängd olika sätt, men gemensamma nämnare är ofta sång och musik, minnesord om den avlidne samt en möjlighet för de som deltar i akten att ta ett personligt avsked.
I Begravningslagen regleras gravsättning och kremering, däremot finns det inga bestämmelser om begravningen i övrigt. Begravningsakten är i sig frivillig och hur den utformas, var den hålls och vem som leder den är – enligt lagen – upp till de efterlevande. Dock är det viktigt att påpeka att det kan finnas begränsningar i friheten av utformandet et cetera beroende på vilken typ av akt man väljer.
Begravningsakten kan också helt utelämnas. Stoftet (kroppen) förs då i kistan från hemmet eller sjukhuset direkt till begravningsplatsen för gravsättning eller till krematoriet för kremering och sedan till begravningsplatsen för gravsättning av askan.
Observera att du måste vara medlem i Svenska kyrkan för att få begravas enligt Svenska kyrkans ordning.
Begravningsgudstjänsten följer en ordning som beskrivs i kyrkohandboken. Ordningen innehåller bland annat musik, psalmsång, griftetal (minnestal), böner, överlåtelse av stoftet och avskedstagande. Extra sång och musik kan förekomma. Det är tjänstgörande präst som tillsammans med de anhöriga, kyrkomusiker samt övriga anställda och medverkande utformar begravningsgudstjänsten. Präst och musiker kan ha synpunkter på anhörigas val av musik.
Gudstjänsten avslutas antingen på begravningsplatsen i samband med att kistan sänks i graven, eller i kyrkan/kapellet om stoftet ska kremeras. Enligt kyrkoordningen är Svenska kyrkans gudstjänster öppna för alla och besökare kan inte nekas att delta. Det gäller även begravningsgudstjänsten.
Varken kyrkoordningen eller kyrkohandboken säger något om platsen för en begravningsgudstjänst. Församling och tjänstgörande präst avgör om gudstjänsten ska vara i ett invigt rum – det vill säga en kyrka eller ett kapell – eller kan hållas till exempel i en bostad eller i en trädgård.
Om man tillhör en annan kristen församling – till exempel en frikyrka, en katolsk eller en ortodox församling – utformas begravningsgudstjänsten i enlighet med den aktuella kyrkans ordning.
Om man har en annan religiös tillhörighet utformas begravningsakten i enlighet med de regler och traditioner som hör till aktuell trosinriktning.
Vid en borgerlig begravningsakt kan man helt fritt bestämma hur akten ska utformas. Tvärtemot vad många tror kan en borgerlig begravningsakt även ha religiösa förtecken. Alla har möjlighet att välja en borgerlig begravningsakt, även den som tillhör Svenska kyrkan eller något annat trossamfund. Akten kan till exempel innehålla sång och musik – både inspelad och framförd på plats – diktläsning, minnestal och avsked. Det finns egentligen inga begränsningar för vad man kan göra, så länge det är praktiskt genomförbart och håller sig inom gängse etiska ramar.
Det finns inte reglerat i begravningslagen vem som får förrätta en borgerlig begravning. För den som önskar kan till exempel en anhörig eller en arbetskamrat till den avlidne leda akten. I en del kommuner finns särskilt utsedda begravningsförrättare. På Bladhs har vi borgerlig officiant som gärna hjälper till att utforma akten tillsammans med dig och som leder eller medverkar i den mån du önskar.
Enligt begravningslagen är huvudmannen (i de flesta fall Svenska kyrkan) skyldig att upplåta lämplig lokal för alla begravningar, så även borgerliga. Självklart kan man som anhörig välja att förlägga akten någon annanstans – bara det är praktiskt och etiskt möjligt – men får i sådana fall räkna med att stå för eventuell hyreskostnad själv.
Akt med kista
Vid akt med kista samlas begravningsgästerna runt kistan i ceremonirummet. Därefter sker en jordsättning eller kremation.
Vid jordbegravning bärs kistan ut direkt till graven för jordsättning.
Vid akt med kista med följande kremation transporteras kistan till krematorium och därefter gravsätts stoftet vid ett senare tillfälle. När gravsättning av urna ska ske i urngrav, askgravplats eller askgravlund får anhöriga vara med. Om askan ska gravsättas i minneslund sköter kyrkogårdsförvaltningen gravsättning utan anhörigas närvaro.
Akt med urna
Vid akt med urna samlas begravningsgästerna runt urnan i ceremonirummet.
Direktkremation har skett vilket innebär att den avlidne har kremerats innan begravningsakten
Vid akt med urna finns valet att gravsättning av urnan sker direkt i samband med akten i urngrav, askgravplats eller askgravlund. Det går även vänta med gravsättning till ett senare tillfälle. Om askan ska gravsättas i minneslund sköter kyrkogårdsförvaltningen gravsättning utan anhörigas närvaro.
Begravningssätt
Den vanligaste formen i Sverige är att kistan eller urnan jordsätts i en grav på en begravningsplats (i folkmun kallad kyrkogård). Ibland finns det redan en befintlig familjegrav där den avlidne önskat att få vila, vilket gravrättsinnehavaren då beslutar om. Ifall man däremot önskar en ny gravplats behöver de anhöriga ansöka om en sådan hos den aktuella Kyrkogårdsförvaltningen. Observera att detta inte kan göras ”i förväg”, det vill säga innan en person har avlidit.
Förutom en kistgrav kan en kista också sättas i ett kolumbarium ovan jord eller jordsättas i en kistminneslund. Förutom en urngrav kan en urna också sättas i ett kolumbarium ovan jord eller jordsättas på en askgravplats eller i en minneslund. Alla alternativ finns inte på varje begravningsplats och varje begravningssätt har sina specifika regler vad gäller till exempel kistans eller urnans material och huruvida man som anhörig får närvara vid gravsättningen eller inte. Observera att det även tillkommer merkostnader beroende på vilket begravningssätt man väljer, till exempel för gravsten, minnesplatta eller skötsel av graven.
Enligt Begravningslagen finns det även möjlighet att strö ut askan över land eller vatten, vilket dock kräver tillstånd av Länsstyrelsen i det aktuella länet.
Enligt Begravningslagen kan man också kostnadsfritt få bli begravd på en annan begravningsplats utanför den ort där man är mantalsskriven, i mån av plats. Kyrkogårdsförvaltningen på den aktuella orten avgör detta.